1760-1803 Lemuel Francis Abbott Locations English painter. He was the son of a clergyman and went to London to study with Francis Hayman shortly before the latter death in 1776; he may have completed his studies in Derby with Joseph Wright of Derby. By the early 1780s Abbott had established a busy portrait practice in London. The formula he adopted for most of his head-and-shoulder portraits can be seen in Sir William Herschel (1785; London, N. Mar. Mus.): the body is parallel to the picture plane, and the sitter head is moved into three-quarter profile, as if his attention has been suddenly distracted. In later portraits, such as those of fellow artists Francesco Bartolozzi (c. 1792; London, Tate) or Joseph Nollekens (c. 1797; London, N.P.G.), the sitter hand or some attribute balances the movement of the head. Only male portraits by Abbott are known, and his patrons were mostly drawn from the professional classes, particularly the Navy; there are several versions of Lord Nelson (e.g. 1798; London, N. Mar. Mus.). His style is crisp but scratchy in technique, and often the anatomy of his figures is inaccurate. Paint is handled in a manner comparable with that of Gainsborough Dupont, but Abbott sense of composition is superior. In 1798 he was certified insane, but he continued to exhibit at the Royal Academy in London for two further years. Several of his works were probably finished by another hand.  Related Paintings of Lemuel Francis Abbott :. | Rear-Admiral Sir Robert Calder | Portrait of Captain George Montagu | George Macartney, 1st Earl Macartney; Sir George Leonard Staunton, 1st Bt | Rear-Admiral | Rear-Admiral Sir Horatio Nelson_a |
Related Artists:
Carl Philipp Fohr
German, 1795-1818,German painter and draughtsman. His first drawing lessons, from the age of 13, were from Friedrich Rottmann (1768-1816), the father of the painter Carl Rottmann. In 1810 the Darmstadt Court Councillor, Georg Wilhelm Issel, discovered Fohr sketching at Stift Neuberg near Heidelberg and, the following year, invited him to Darmstadt and provided encouragement and financial support. From 1813 Fohr carried out commissions for Grand Duchess Wilhelmina of Hesse, for whom he produced a Sketchbook of the Neckar Region, a collection of views and historical subjects (30 watercolours; 1813-14) and also a Baden Sketchbook (30 watercolours, 1814-15; both Darmstadt, Hess. Landesmus.). These far surpassed the usual level attained in this genre in their sharpness of detail, delicacy of colour and pictorial inventiveness. The Crown Princess granted him an annual pension of 500 guilders. From July 1815 to May 1816, Fohr was a student of landscape painting at the Kunstakademie in Munich.
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
Helen Frankenthaler Prints
Born 1928 Helen Frankenthaler (born December 12, 1928) is an American post-painterly abstraction artist. Born in New York City, she was influenced by Jackson Pollock's paintings and by Clement Greenberg. She was the youngest daughter of a justice on the New York State Supreme Court. She studied at the Dalton School under Rufino Tamayo and also at Bennington College in Vermont. She later married fellow artist Robert Motherwell.